Ett sak i kroppsspråket som tydligt avslöjar nervositet är huruvida axlarna är höjda eller sänkta.
Höjda axlar signalerar fara och färde, ungefär som när en katt reser ragg. I ett publikt sammanhang kan det framstå som att talaren är misstänksam över vad publiken kan tänkas ta sig till.
Skådespeleri är en oerhörd blandning av ambition och skit samma
Kjell bergqvist
Jag tycker citatet av skådespelaren Kjell Bergqvists är en kort sammanfattning om vad det hela handlar om. Spänner man sig fungerar inte kroppen fullt ut och framträdandet blir forcerat och styltigt.
En standup-komiker övar på sina skämt otroligt många gånger och experimenterar sig fram till något hen tror kan funka. Men det är jätteviktigt att det för publiken verkar som att komikern kommer på sina skämt i stunden. För att det ska lyckas fullt ut krävs massor av övning men också ett ”skit i samma”, för att det ska kännas avspänt.
De sämsta talen är de som låter upplästa och oorganiska. De bästa är de som känns avspända, personliga och naturliga och åtminstone verkar som att de föds fram spontant i nu:et. Det ger en känsla av oförutsägbarhet. Och är det något som kan hålla intresset uppe hos en publik är det just oförutsägbarhet.
En bra start är att spänna av i axlarna där mängder av stress och prestationsångest kan sitta.
Övning spänn av axlarna.
Är det kanske till och med så att just vi nordbor har extra mycket att vinna på att sänka axlarna och lägga till en rejäl dos av Berqvists skit-i-samma.