Min nya och mer musikaliska version av ”Konsten att leva utan bil” kräver mer utrustning. Det mest skrymmande i form av en akustisk gitarr. Men även några stativ och lite annat. Ju mer man packat med sig när man vikt ut och vikt av mot nya äventyr med en Brompton, ju mindre ser cykeln ut. Man upplever sakers storlek i relation till varandra. Kanske en aning udda syn för vissa oinvigda. Men det är nog bara en övergångsfas.
Faktum är att gitarren i gigbagen på ryggen nästan är större än fordonet jag färdas på.
Motsatsen till en Brompton är EPA-traktor. Och plötsligt var det fullt av dem i Sunne centrum på fredagkvällen. Komiskt att just en EPA-traktor numer utgör en del av innehållet i min StandUpföresläning. Man har ju sina erfarenheter från småstadskulturen eftersom jag själv råkar vara uppväxt i lilla Vetlanda. En av EPA-traktorerna i Sunne märkte ut sig lite mer än andra.
Jag lämnade John Diarre och Sunne Centrum bakom mig ganska så omgående. Hade sju kilometer att cykla till Hotellet. Trots rätt tung packning var det hyfsat njutbart. Kanske 3 av 5.
Föreställningen gick strålande. Min idé har varit att göra den mer humoristisk än tidigare. Att döma av publikens reaktioner lyckades detta.
Senare i april är det nytt gig på samma ställe och sen ytterligare två inbokade i maj.
Längesen det var så kul att uppträda.
/DS