Nya Lådcykelspörsmål

Nya lådcykelfrågor! Och istället för att svaren ska ligga och skräpa i min inkorg publicerar jag dem som inlägg istället – för fler undrande att ta del av. Krydda gärna i kommentatorsfältet vet ja.

Tjena!

Hamnade i tankar att en lådcykel skulle göra mitt liv rikare och hamnade på din blogg som jag uppskattat mycket. Bra jobbat.

Har 2 barn åldrar 3 och 4 och bor i lägenhet omsvärmad av ligister, varför 2 hjulig det måste bli och bakfiets long känns hittils rätt. Om inte annat, så för att det förefaller vara den som nu finns till buds i gbg (workcykles cr8 skall börja säljas i juli, men den förefaller vara ett oprövat kort och därmed lite gris-i-säck varning). Dessutom verkar bakfietsen vara en pålitlig maskin att nyttja. Några frågor som jag brottas med och som jag tänkte att du om någon kunde svara på om du hade tiden till det.

1. Hur bred är bakfiets long där den är som bredast (över låda eller styre antar jag)? Jag har 70 cm för att ta in cykeln i ett cykelrum och med tanke på att ett fanskap skar av bältena i vår cykelkärra förra året, för att remmar kan man ha till mycket, känns det som att den måste få sova inomhus.

2. Hur tung är och upplever du cykeln? Jag har läst mellan 31 och 41 kg på olika sidor och kanske är de +-10 kg skit samma. Det är känslan i en backe jag funderar över. En amerikan (”word on the street”, we tried bakfiets hette bloggen tror jag på en höft) menade att cykeln kan ej ta sig upp för backar och får man väl upp den, är bromsarna för klena för att få ner den på ett säkert sätt. Kändes orimligt efter att ha läst om dina eskapader. Jag bor på en höjd, ca 4% stigning sista kilometern hem från stan och sista 200 m är det väl 7-8% stigning. Inga mördarbackar, men lite sega ändock. Förra sommaren drog jag runt bägge barnen i en biltemakärra bakom min enväxlade herrcykel (32 mm standarddäck) och veckohandling på det. Det blev väl 80 (jag)+13(hoj)+17*2(barn)+10(kärra)+25(mat)=162 kg och det gick ju bra utan växlar, så jag tror ju inte att detta skall vara ett problem. Men hur upplever du det (det är ju gött om man inte måste maxa viljan varje dag i 3-4 år utan är lite behagligare än i fjol)?

3. Hur tror du att en mindre cyklande sambo skulle uppleva bördan?

Tror mest jag kommer använda den och därför ej sugen på elassist då jag vill ha motionen och elen väger runt 10 kan jag tro vilket skulle bli dödvikt.

Sist kan jag tipsa på ett (tyvärr muppigt, men sjukt praktiskt!) komplement i den ”multimodala bilfria kulturen” som kompletterar låd-vikcykel. Bärramen (Fjällräv, 70-tal, aluminium). Tog med barnen till stockholm och bar på bärramen 2 resesängar och en fastlindad 35 l galonbag utan problem. Likadant kan 2 ihoprullade madrasser, några hyllplan och ett par kassar från stormarknaden tas på bussen med en så lastad bärram. Händerna har man då fria att köra en syskonvagn med. Kan dock tro att du får fler leenden på stan med en lådcykel än en bärram…

Hur som, om du ville maila en bredd på cykeln din vore jag sjukt tacksam!

Ha det gott och lycka till med cykelkampen!

/Emanuel i Göteborg

Hej Emanuel! Ska svara så bra jag förmår. Kanske kan andra fylla på ytterligare i kommentatorsfältet.

Till att börja med vill jag säga att en lådcykel gör livet så mycket rikare. Vi lever separerade och de (få) gånger lådyckeln, av nån anledning, inte finns där barnet för tillfället bor, märks det hur mycket den betyder. Väljer att kort och gott sammanfatta det så här: Man kommer iväg på grejor och transporten blir en del av helheten istället för ett nödvändigt ont (bil).

Till dina frågor:

1. Azors Bakfiets long är drygt 60 cm bred (innermått) strax över bänken där den är som bredast, 50 där fram och lådan är nästan en meter lång (mätt upptill). Vi har haft stor nytta av lådans väl tilltagna längd när vi kört möbler och när dottern somnat. Ett avklippt liggunderlag finns ständigt i lådan så det blir mjukt att slagga/sitta på golvet.

2. Tyngd ja. Funderade himla mycket på det där innan jag själv slog till. Jag klagar ju redan på vikten när jag kör farsans 19 kg tunga Skeppshult. Men sanningen är ju ändå att det funkar att cykla förvånande långt på en fyrtiokilos cykel. Speciellt om man är cykelvan. Ergonomin är viktigare än vikten vad gäller lådcyklar. Anledningen till att du läst både 31 och 41 kg på olika siter handlar nog om att det ena gäller utan lådan och det andra med. Kan tänka mig att lådan väger ca 10 kg. Det ligger inte mycket i vad amerikanen, i ditt exempel, påstår – mer än att jag kan hålla med om att bromsarna kanske kunde vara något kraftfullare. Backarna kommer vara lite sega i början men det kommer gå bättre och bättre. Jag är verkligen ingen atlet (mer lönnfet kulturnisse) och jag fixade ju ändå Sthlm-Nynäshamn t/r med viss möda och skittungt lass (jag är envis) Läs här.

3. Om din sambo gillar att cykla kommer hon säkert att gilla att lådcykla också. Många blir förvånade, som testar vår, hur lätt det går. Min syrra däremot, skulle tokvägra. Det ska tilläggas att gångerna hon använder sin standardcykel per år, kan räknas med ena handen. Vad ska jag göra med henne?

Elassist gör ju cykeln än mer mångsidig och har man en daglig längre kuperad sträcka att avverka skulle i varje fall inte jag tveka.

Tack för tipset med bärramen till ryggsäcken. Att klara sig bilfritt behöver ju inte alltid innebära ett cykelalternativ. Fötterna är underskattade. Nåt för sommarstugan där det råder lådcykeltorka.

Lycka till och återkom gärna med vilka val du gjorde.

/DS

 

18 svar på ”Nya Lådcykelspörsmål”

  1. Men om man nu vill ha de effektivaste bromsarna, vilka ska man välja då tro? Till bakfiets long verkar det finnas ”rollerbrake” och ”coaster brake”, vad är bäst?

    1. Du har ju mer kraft i benen än i nävarna och kan trycka till rejält med en coaster brake (fotbroms). Jag valde rollerbrake för att man lättare kan rätta till pedalerna i optimalt läge vid till ex rödljus. Är som sagt nöjd med det valet men gissar att coaster brake är något effektivare. Kan dock ha fel, med handbromsarna bromsar man ju, mer naturligt, precis samtidigt.

      1. Sorry men jag måste säga att det är ingen skillnad på fotbroms och handbroms , har iofs bara cyklat med handbroms utanför Stockholm totalt kanske 80 mil. Dock lyckades jag spänna till vajern till handbromsen för mycket, så den gick av, tur att man har en till som räcker i branta backar. 🙂

        1. En lastcykel böt ha skivbroms. Minimum fram. Om man har full last så kan ekipaget väga kring 200kg. Då vill det till att ha något med lite bett i.

          1. Det finns på flera fabrikat. Nihola, reise & muller, Bullitt, christiania bikes, Winther mfl. Vissa har det standard på andra är det tillval.

          2. Alla har det som tillval, men jag har aldrig haft något behov, kör ofta med 200 kg total vikt..

          3. Det var som i vår tidigare bil. Där hade jag ingen användning av säkerhetsbältena och airbagen.

          4. Roligt nog så märker du att du behöver säkerhetsbälten först när använt dina bromsar. Jag har cyklat nästan 700 dagar med två barn i cykeln, dessutom byggs den stora massan lådcyklar byggs med vanliga bromsar, och det räcker mer än väl. De argumenten räcker ganska långt tycker jag.

            Du får jätte gärna komma med anekdoter om hur skivbromsar är bra, jag har nämligen inte förstått exakt när du har haft behov av skivbromsar. Är det i backar när tyngden gör att cykeln rullar istället för bromsar, då har bromsen har aldrig varit problem utan det är sladden, e.g. rullgrus som ställer till det. I mycket högfart har jag bromsat hastigt en gång det är inte kul, mest för att det är svårt att kontrollera 200 kg som bromsar in hastigt, i lågfart är det oftare man råkar ut för saker eftersom det är ofta är då man rör sig på samma ställen som gående och skateboard åkare, då kan jag tänka mig att det är trevligt med skivbroms även på en vanlig cykel.

            Så jag ser inga argument för eller mot skivbroms, om det är något du vill ha så köp det. Det är trevligt med nyp men inte nödvändigt.

          5. Min gamla amazon hade rullat 25000mil med trumbromsar utan krock. Ingen anekdot kan förändra att skivbromsar är bättre än fälgbromsar. Seriöst, vad kostar skivbromsar som tillägg? Max 2000, det är den enda aktiva säkerhet man kan lägga till på en cykel. Om man tänker leva bilfritt så känns det fånigt att göra den besparingen om man köper ny cykel men det är säkert som du säger att fälgbromsar gör ett utmärkt jobb.

          6. Du missförstår, jag undrar vad det är som gör det så mycket bättre, är det så att många olyckor sker för att du inte har nog med nyp i bromsarna, eller är det något annat? Alltså var i ligger behovet att skaffa skivbromsar, det räcker inte att säga att något är bättre eftersom väldigt få lådcykelköpare uppenbarligen inte bryr sig om skivbromsar.

            Har faktiskt inte sett några lådcyklar med fälgbromsar, trodde vi talade om vanliga trumbromsar som finns på det flesta vanliga cyklar, och skivbroms som ersätter fälg bromsar på racers.

            Det är mycket viktigare för säkerheten att man underhåller cykeln än att man köper nya grejer IMHO, jag köpte en cykel med trumbromsar som inte smörjts på 6 år de visade sig vara i gott skick men jag gissar att det kunde ha varit riktigt illa.

    2. Coasterbrake (fotboms) är inget jag skulle välja på en lastcykel man ska köra i backar. När man bromsar mycket och länge riskerar man att ’koka’ allt fett/olja i navet med både utebliven bromsverkan och navhaveri som följd. Bromsverkan är redan under optimala förhållanden sämre än för rollerbrakes. Rollerbrakes tål väme bättre och har bättre möjligheter att ventilera bort värmen som kommer från bromsandet. Med handbromsar kan du också modulera bromskraften mellan fram/bak bättre, detta är särskilt viktigt i backar. Fotbroms är mer av av/på funtionalitet, särskilt när den slitits några år. Med fördelad bromskraft blir bromsandet effektivare och med mindre belastning på en broms.

      1. För att utveckla detta svar ytterligare. En rollerbrake (rullbroms) sitter till skillnad från costerbrake (fot/navbroms) separerad från själva navet. Detta är en fördel då rullbromsen därmed ger bättre bromsverkan. Bromsbeläggen i form av rullar kan verka på större yta, vilket ger bättre bromsverkan, samt att bromsen bättre kan klara av värme utan att överhettas, samt bättre ventilera bort överskottsvärme. En nav/fotbroms verkar genom en bromsrulle trycks mot belägg inne i själva växelnavet. Placeringen gör att ytan för bromsbelägg blir mindre, samt att möjligheten att ventilera bort överskottsvärme är mer begränsad. Bägge dessa faktorer gör att risken för överhettning ökar, resultatet är minskad, eller helt förlorad, bromsverkan samt risk för att skada växelfunktionerna i navet.

        Nav/forbroms slits också mer med tiden och behöver bytas oftare om man vill behålla möjligheten att modulera bromskraften. Med ett slitet nav/fotbroms får man lägga på maximalt med kraft för att få bromsverkan, och fram till det läget då bromsen går in får man en minimal bromsverkan. Inte så stor möjlighet att bestämma hur mycket man vill bromsa alltså. Men då de flesta är vana vid denna typ av bromsar från standardcyklar är det få som reagerar på denna frånvaro av kontroll.

        För en tyngre låd/lastcykel är det extra viktigt att välja en broms som både är slitstark och som inte riskerar att överhettas. Detta då de ska klara av att stoppa upp betydligt större laster. Undvik om möjligt navbroms helt och välj istället skiv,- rull,- eller trumbromsar. Dessa är, om de ställs in korrekt, mycket effektiva på att bromsa upp tung last, relativt underhållsfria och man lär sig snabbt att modulera bromskraften. (V,-, cantilever,- och caliperbromsar håller jag för helt otjänliga för lastcyklar, annat än till ’nöd’-broms.) Vid lastcykling får man aldrig hamna i ett läge där bromsarna inte klarar av sitt jobb!

        http://sheldonbrown.com/brake-choices.html

  2. Tack för svaren! Har du möjlighet att utveckla svaret på fråga ett med cykelns bredd? Den får vara max 70cm i yttermått för att jag skall få in den i cykelrummet hemma, dryga 60 i innermått låter ju som ett par cm till godo men vill ogärna chansa. Hur brett är yttermåttet på lådan där den är som bredast?
    Skall testköra med barnen i veckan och hittat en bra backe för detta. Så får vi se vad det blir. Vetikatten om man kan hitta en försäkring täckandes 30 000-kr cykel som el-fiets skulle kosta.

    1. Inga problem då yttermåttet endast är ett par cm extra.
      Min folksam hemförsäkr, täcker upp till 20 000, du kanske kan göra nån deal så att det täcker hela vägen upp till trettio?

      1. Toppen, tack!
        Skall ta ett snack med bolaget om vad som gäller. Finns ju alltid en lösning någonstans.

  3. Testa med elmotor om du har möjlighet. För oss är det skillnaden mellan att lätt cykla 11 km in till stan och tillbaka för ett ärende eller att tycka att det känns jobbigt och tar för lång tid och ta buss eller pendel istället.

Lämna ett svar till Erik Johansson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *