Igår drog vi ned till Vadstena på invigningen av en ny teater. Den teater jag tidigare jobbat på har flyttat till bättre lokaler mitt i stan.
Till Vadstena är det knepigt att ta sig med tåg, speciellt om man har med sig småbarn. Många byten, väntetider och ofta en sträcka med buss.
Motvilligt bestämde vi oss för att hyra bil. Jag hämtade en Toyota, den som skulle vara mest miljövänlig, vid närmsta Statoil. Det tog ca. 2 min sen jag lämnat macken innan min första svordom. Det var en bil som inte ville släppa in mig i rätt körfält.
När jag pratar med min vän under tiden han kör bil, så kan det låta ungefär såhär:
”Hej, David hur är läget?…Din jävla idiot”
jag svarar ”Va? Jag??!,”
”Nej!!, han i bilen. Var var vi?… du ska dö…idiot!!!”
Han växlar mellan vanlig samtalston och djurisk vrede. Slår liksom om på en sekund. Det här gäller mest stadskörning. Och jag kan tänka mig hur det låter i bilarna. Folk skriker ut sin vrede. Ingen hör, förutom om man råkar ha dom på luren.
Men nu till saken: det kostade 1000:- precis, att åka 50 mil i en hyrbil. Det är för billigt. Tåget hade kostat minst lika mycket och då var det ändå inte den billigaste bilen. Vi måste lägga mer räls och subventionera priserna på tågbiljetter så att dom blir konkurrenskraftiga. Och självklart inte rörliga och spekulativa priser, utan fasta.
Å andra sidan så minskar ju behovet av att äga egen bil om det är billigt att hyra. Att lägga tio till femtontusen per år på att hyra är ju ändå bara en bråkdel av kostnaden av att äga en.
/ David