Lådcykel-tåg-lådcykel

Vi har varit i Småland hos mor och far, i helgen.

När man ska till tåget med barn och en massa packning på morgonen borde lådcykeln vara det givna alternativet. Tyvärr har vi tidigare pga stöldrisk använt bussen istället.

Det är egentligen inget vidare. Snudd på fegt. Har man investerat i nåt dyrt och bra som man gillar att använda – så må det också då användas. Så mycket det bara är möjligt.

Lådcykeln står ute nästan hela året om där vi bor i Vasastan och det styggaste nån hittills gjort mot den, är att slängt en och annan fimp eller äppelskrutt i lådan.

Det är förvisso så himla lågt gjort att använda en vacker cykel till papperskorg; men många är förvånade över att den fortfarande inte blivit stulen så får man väl leva med det.

Inför helgens smålandsresa resonerade vi annorlunda. Även om det känns som att den står något otryggare vid T-centralen än där vi bor, så låser vi fortfarande fast den i en stolpe med den fetaste kätting som går att få tag i.

En vinkelslip som skulle tjuta och väsnas över halva stan är vad man behöver för att frigöra den. När den är fri från kättingen väntar cykelns inte på något sätt veka orginallås och även utmaningen att få med sig den i en tillräckligt stor bil eller släpvagn. Lite mer komplicerat än med en standardcykel.

Om det ändå skulle ske så är självrisken inte på mer än överkomliga 1500:- Allt går på hemförsäkringen (upp till 20 000 av cykelns värde).

Så istället för att behöva passa bussen på fredagsmorgonen så fick vi njuta av en skön cykeltur. Bästa starten på dan.

Bella och packning innan avfärd.

Eftersom de få cykelparkeringsplatserna (pga sega politiker) som fanns att tillgå alla var upptagna, fick det duga med en stolpe vid sidan av.

Såg att en annan lådcyklist löst det på samma sätt en liten bit från vår.

I Småland snickrade vi ihop två hyllor som vi lätt fick med oss i lådan på hemvägen. Cykeln stod orörd på samma ställe vi lämnade den. Att åka kollektivt kostar förresten ca 145:- t/r. Cykeln blir till en kassako om man bara ser till att använda den vid varje möjligt tillfälle.

Mitt i Stockholms mördarbacke nr 1 (Upplandsgatan eft. LO borgen) somnar Bella, hela slutkörd efter att hållt igång hela tågresan. Dödsbacken besegrade jag lätt med en djupsovande Bella, hyllor och packning i lasten.

Kan va sövande med lådcykelturer…

I fortsättningen blir det lådcykel även till centralen när vi ska med tåget.

Fattar inte att vi känt oss bussbundna tidigare. Saker är till för att användas och speciellt cyklar. Det är frihet!

/DS

 

4 svar på ”Lådcykel-tåg-lådcykel”

  1. Funderat på om det kan försvåra för tjuven att släppa ut luften ur bakdäcket om den ska stå vid högriskplatser. Då kan den inte cyklas därifrån vilket försvårar för de tjuvar som kommer utan bil och kör med kylspray. Värt krånglet? Har du alltid pump med dig?

  2. Nej, ingen pump med på kortare turer. Eftersom vi aldrig riktigt råkat ut för nåt så blir det lite sannolikhetsinlärning (händer aldrig oss), oron försvinner.

    Om det nu skulle hända så skulle jag kanske överväga nåt i stil med det du föreslår i fortsättningen.Ganska lätt att pumpa upp ett däck.

    Men det bör ju ändå vara så smidigt som möjligt så man faktiskt använder den.

    Jag har skaffat ett minibygel-lås (Abus mini U). jag hade en tanke på att ta med det och sätta runt bakhjulet.

    Det är helt godkänt och då blir det riktigt svårt för tjuven och sannolikheten för stöld minimal.

  3. Pingback: nelson
  4. Pingback: Alfred

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *