Svårt att köpa vanlig cykel när man är fast i vikcykelvanor

Har tänkt att köpa en ny cykel. I två år. Det är så svårt. Varför?

En grej. Jag är van vid att ta in min cykel. Folda, bära upp den i trapporna till andra våningen, parkera den på sin lilla P-plats i hallen.

Att köpa ett långfärdsfullblod, kanske Pelagos Stavanger som det oftast lutat åt, och låta den stå parkerad i cykelrummet känns – fel.

Pelago Stavanger

Att kånka upp en fullstor cykel i lägenheten, hänga upp den på väggen i ett anpassat ställ, känns som att man gör i ungefär en månad. Sen hamnar den till slut i det trånga otrygga kalla cykelrummet ändå – av bekvämlighetsskäl efter att första förälskelsefasen svalnat.

Men jag behöver ett fordon att till exempel cykla Siljanleden med. Då gör sig nästa cykelköpshinder påmint.

Jag får ju inte ta med min nya vackra långfärdscykel på tåget. Vad gör man om man inte har tid/vill cykla till startpunkten för den planerade rutten?

Det hjälper föga att cykeltillåtande Tågkompaniet, vissa avgångar, ibland står för vissa delsträckor till Rättvik.

Buss? Ja, vissa bussbolag tillåter cykel, som till exempel Swebuss, men då gäller detta:

– Vrid styret ett kvarts varv

– Montera bort pedaler och hjul

– Packa/täck din cykel med exempelvis bubbelplast eller wellpapp och packa i kartong eller hållbar säck.

Och nånstans mellan ”pedaler och hjul” tar det emot. Det blir för komplicerat.

Hyra bil, hänga cykeln där bak och parkera på lämpligt ställe vid utgångspunkten? Ja du, ha ha ha ha…Den var bra den.

Vikcykelägarskapet har utan tvivel fört med sig vanor man numer tar för givet som inte är lätt att göra avkall på.

Samtidigt har jag en dragning åt ett fullstort touringalternativ.

Har öppnat upp lite för att konvertera min Montague Boston 8 till en packhäst.

Som nån annan gjort…

Inga bromptonmått direkt, hopfälld, men när man är ute på långfärdcykling spelar det mindre roll än i den urbana multimodala cykelkulturen.

Åtta växlar är mer än tillräckligt och med en väska som lätt rullas ihop och packas ner, kanske cykeln till slut fyller ett behov i mitt cykelliv.

Happy Valborg

/DS

 

14 svar på ”Svårt att köpa vanlig cykel när man är fast i vikcykelvanor”

    1. Men att såga i ramen på en ny Pelago…nja, kanske med en äldre cykel. Men bra idé!

      1. Det funkar nog lika bra på gammal som ny men monteringen är nog inget en lekman fixar hemma i köket. Ska silverlödas på samma sätt som bromptonramen är sammanfogad.

        1. Menar att det skulle svida mer att såga i en ny. Bromptonsvetsarna är väldigt utb. 2 år praktik på fabriken innan de får lov att svetsa på nån som ska säljas. Håller mig till de som är hopfällbara från början:) har inte svetsat sen tekniklektionerna i nian.

  1. Patrik Tegner kan nog hjälpa dig med sågning och lödning. Montering av S&S couplers kanske är vanligare vid nybyggen men en snabb googling tyder på att det är vanligt med retrofits också.. http://patriktegner.se/index.html#kontakt

    S&S couplers avhjälper ju problemet med transporter på tåg, buss, bil och flyg. kanske inte lägenhets problematiken. Men varför inte gå hela vägen med en ny custom rando/resecykel!? Mantaguen är ju tyvärr kräkful och med långt ifrån den charm som en brompton har. jag tycker i alla fall att det är trist att cykla på fula hojar..

    1. Nu är du orättvis Froste. Montaguen har fått mången, både kvinnlig och manlig, beskådare att höja på ögonbrynen. Och då inte för själva fällfunktionen utan för designen. Bra unisex ram också. Livstids garanti.

  2. Som jag redan påpekat några gånger i kommentarer på din blogg så går det utmärkt att ta med cyklar på så gott som alla lokal- och regionaltåg (även tåg som körs av SJ så länge det inte är fjärrtåg) och i vissa fall på regionalbussar, så det går för det mesta att ta sig fram rätt så bra med lite trixande och planerande. Men givetvis vore det bättre om det gick att ta med alla sorters cyklar även på alla fjärrtåg!

    Dock verkar det synnerligen kontraproduktivt att åka på långfärd med en cykel som inte har plats för packning, såvida du inte har följebil, men förtrösta inte för den perfekta cykeln för ändamålet finns faktiskt. http://www.xtracycle.com/cargo-joe
    Den är dessutom vikbar vilket gör att du får ta med den överallt i lokaltrafiken i Stockholm; för att citera resevilkoren på SLs hemsida (som man kanske bör medföra i utskriven och laminerad version…):
    ”Barncyklar och hopfällbara cyklar
    Du får alltid ta med dig små barncyklar utan kedja i SL-trafiken. (Alltså två- och trehjulingar som inte drivs med en kedja och som är avsedda för förskolebarn.) Du får också ta med sparkcykel och hopfällbar cykel.”
    Problemet inte bara löst, utan fullständigt krossat!

    1. Att pussla sig fram genom Sverige med lokaltrafik som ev. accepterar cyklar kanske funkar om man har massor av tålamod och många semesterv. Till ex på Östgötatrafiken, som rör sig över attraktiva områden för cykel, är det tvärstopp för allt konventinellt vad gäller cyklar.
      För egen del klarar jag mig med lite packning. En pakethållare på min Montague, sadelväska och något mindre att packa i på styret kommer att räcka långt.
      Det känns ju bra om man kan bära sina grejor själv. Men vill man toura maxat är alternativet du nämner intressant.
      Kan tycka, efter erfarenhet med min Brompton på långfärd, att en bra touringcykel ska kunna tas med på bussar och tåg och även upp på hotellrummet.
      Sen ska jag passa på att visa på ett altrenativ till xtracycle. Finns andra vikbara cargobikes: http://www.bernds.de/pack-bernds-en.html

      1. Det låter i så fall som du redan har rätt cykel för ändamålet. Montaguen är ju dessutom skitsnygg!

        Visst är det så att reglerna för att ta med cykel på tåg och bussar varierar mellan olika länstrafikbolag. Tyvärr innebär det att vissa delar av landet är svåra att nå. Chansen att få till det i länstrafiken är antagligen större än att få det i fjärrtågstrafiken, men det är ju upp till väljarna i vardera län att påverka sina politiker

        I regionaltåg kan man enklare få till praktiska lösningar för cykelförvaring som kan kombineras med handikapplatser, fällsäten, ståplatser eller annat. Det som skulle behövas för att få det att fungera bra i (befintliga) fjärrtåg är en motsvarighet till forna tiders resgodsvagn med ordentliga godsdörrar och en rejäl godsyta. Gärna med burar där man kan lägga i ett par tior och låsa in skrymmande resgods. Kombineras lämpligen med handikappvagn med ett antal tillgänglighetsanpassade sittplatser, ett par platser vid fönster där rullstol/permobil kan spännas fast, handikapptoalett, osv.. Och varför inte även kombinera med familjevagn för barnfamiljer (i avskild kupé) då ett godsutrymme givetvis även lämpar sig utmärkt för barnvagnar!?

        För att få SJ att ändra på sig så krävs det antagligen ändrade krav från ägaren. Idag har man vinstkrav på sig och även om det är fullt rimligt att ta en extra avgift för att medföra cykel eller skrymmande resgods så kommer man inte i närheten av det man förlorar i intäkter genom minskat antal sittplatser, förutom höga kostnaden för nya eller ombyggda fordon.

        Kanske kan det vara en framkomlig väg om cykel, -handikapp och miljöorganisationer gör gemensam sak och tillsammans kontaktar kommunikationsdepartementet? Om man trycker på summan av miljönyttan av att (mot avgift) kunna medföra cykel och lite mer skrymmande packning/resgods, förenkling för barnfamiljer med stor barnvagn och tillgänglighet för handikappade så kanske man kan övertyga politikerna att ändra de krav man ställer på SJ?

        1. Tack för din kommentar Jonas. Tror jag köper lite tillb. till min Montague och kör på det alt.
          Det är sant att cykel på tåg handlar om pengar och inte annat. Eftersom det inte är speciellt lönsamt kommer man heller inte satsa på det.
          Vet att man tidigare, vid försök på vissa avg, använt sig av extra personal för på-av-lastning av cykel på tågen. Inte konstigt att det alt. inte var speciellt kostnadseffektivt och las ner eft. utv. Resenärer måste kunna sköta det själva. Fortfarande säkert en förlustaffär men att tågtrafiken inte ska några krav att uträtta samhällsservice utan bara öka vinsten, är deprimerande.
          Att prata om multifunktionella lastutrymmen med plats för rullstolar, barnvagn och cyklar, och inte bara för cykel, kan kanske vara en väg framåt.

  3. Thanks so much for providing anoyne a very brilliant option to examine from this website. It really is generally really pleasant and as well , jam-filled with a lot of fun for me and my place of work co-employees to visit your blog site at minimal thrice every week to figure out the most current guidance you have bought. And undoubtedly, I’m also actually pleased thinking of the special concepts you give. Some 1 facts in such a post are without a doubt by far the most helpful we have had.

Lämna ett svar till Leif Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *