Det handlade Antikmagasinet om i torsdags.
”Allt fler ställer bilen till förmån för cykeln.” (Yes, folk vill leva bilfritt?!)
Och den sjätte mars har Fredrik Gerttens Bikes VS Cars biopremiär. (Ser inte lite fram emot det).
Less cars more love.
Hypen handlar inte om cykelsport utan om cykeln som transportmedel.
Och om att när städer förtätas så blir en cykelrenässans det enda rationella.
Många förutsätter fortfarande att det är racing jag håller på med när jag berättar att jag driver en cykelblogg. Men tiderna förändras. Det är inte längre lika ovanligt att använda cykel som sitt primära verktyg för att förverkliga drömmen om en bilfri livsstil.
Cykelrevolutionen kommer att slå till med stor kraft. Vem ska få politikerna att förstå att cykelrevolten är på allvar?
Till 2030 siktar Stockholm stad på att 15% av stadens invånare ska cykla till jobb och skola (10% idag). Att säga att det är blygsamma ambitioner är en stark underdrift. Det är vansinne.
Samtidigt planeras Nya slussen för mysåkande cyklister i glatt sällskap med livsnjutande flanörer. Precis som vanligt. Inget nytt. Skiljelinjen mellan de båda skulle lika gärna kunnat dragits med en skolkrita.
Den explosionsartade utbredningen av cykelkultur är fantastisk. Att beslutsfattare och trafikplanerare fortätter i samma hjulspår och vägrar inse att den existerar är en tragedi.
/DS