Har sportlov nu.
Passar på att ta itu med sånt man gärna skjuter upp.
Lämna kläder man inte använder till Second hand-butiker, serva cyklar, slänga överflöd och kolla om skomakarn möjligen kan blåsa nytt liv i mina förlängesen utdömda och heltrasiga skor.
Det är hål i dom och limningen har släppt på flera ställen. Skorna ser ohyggligt dassiga ut men jag går ändå in till skomakarn för att få dom dödförklarade, så att man sen, med gott samvete, kan kassera dom i närmsta soprum.
Men så, efter en kvick granskning, spricker han upp i ett leende, gör tumme upp och säger:
”Det går bra, jag får dom som nya, kom hämta imorrn, 240 kronor”
Så känner man sig en stund som en klimathjälte och berömmer sig själv för att man ändå inte gav upp hoppet på sina gamla slitna finskor.
Och visst. Som nya. Kanske bättre än nya. Förstärkta, hoplappade, skinande.
Denna yrkesgrupp får inte försvinna.
Har man bara satsat på skor som låter sig lagas kan man blåsa nytt liv igen och igen och igen.
Mina gamla Camperskor, som har använts sjukt mycket, har varit på hela tre skomakarbesök sen inköp 2009, och dom är fortfarande sköna och helt funktionsdugliga.
Länge leve skomakarna.
/DS
Om det är någon del av näringslivet som ska skattesubventioneras så är det butiker som dessa.
Precis, fattar inte hur de överlever. Visst har MP nåt sånt förslag?
Fina skor! Men David, de längtar efter sina skoblock 😉
Nja Ulrika, skoblock är inte riktigt min grej:)
Ja MP har föreslaget skattelättnader för företag som reparerar grejer. Toppen. Bättre än att subventionera hamburgare och pommes!