Svårt att leva utan bil utanför stan
Min bror lät ganska förtvivlad igår, när han berättade att växellådan, på bilen, pajat och att det kostar över femtontusen att fixa.
Trots att bilen inte är särkilt gammal har de haft stora utgifter och många problem under de tre åren familjen ägt den.
Förutom växellådan, är det lite annat som behöver fixas samt införskaffande av nya sommardäck. Allt som allt kostar hela kalaset en bit över tjugotusen.
Detta har fått bägaren att rinna över. Han och hans familj går i tankar om att kanske rent av inte äga nån bil i fortsättningen.
Men det blir inte lätt. Brorsan och hans fru har tre barn tillsammans mellan 4 och 10 år. De bor i en villa i Gråbo, ca tre mil utanför Göteborg. Barnen har olika aktiviteter på kvällarna som de behöver skjuts till och föräldrarna arbetspendlar. Dessutom bor svärföräldrarna, som de relativt ofta besöker, tjugofem mil därifrån – i Småland.
Arbetspendlingen skulle gå att fixa utan bil. Men långturerna och skjuts till barnens aktiviteter är en svårare nöt …Föräldrar turas om att skjutsa varandras barn men har man ingen bil kan man liksom aldrig – ställa upp själv. Hur gör man?
Det finns en bilpool en mil från där de bor. Man kan åka buss dit eller faktiskt cykla – definitivt elcykla. En hopfällbar skulle ju vara ett plus. Kanske en hopfällbar med elhjälp. Man skulle kunna slänga in den i bagagen för att slippa lämna den vid utlämningsstället när man hämtar bilen.
En lådcykel är begränsad i hur långt man faktiskt fixar att cykla med den. Speciellt med flera barn i lådan. Men inte en el-lådcykel. Ett batteri räcker i sex, sju mil och man skulle bli hyfsat populär, bland knoddarna, att lifta med.
Ett kapell, bra regnkläder till chauffören och lite extra viljestyrka under vissa väderleksförhållanden är några nödvändiga ingredienser. Det kan också bli nödvändigt att begränsa barnens aktivitetsplatser till max en mil från hemmet.
Planering skulle vara viktigt att ligga steget före och kolla av så att det finns lediga bilar till helger och vid behov.
Hur som helst skulle det finnas extremt mycket pengar att spara och ångest att undkomma. Att inte heller äga en bil är en välsignelse. Slippa alla oväntade extrautgifter.
Har man lite tuffare omständigheter för ett bilfritt liv, än vi själva, heter ofta lösningen elcykel.
Brorsan ska nu räkna på hur mycket de faktiskt betalat för fordonet sen de köpte den och sen jämföra kostnaderna med en uppskattad användning av en bilpoolsbil under ett år.
Återkommer om detta…
/DS
Johan Erlandsson håller på utveckla en velomobil. Den ska ha fyra hjul istället för tre, som är det vanliga. Det ska ge mer utrymme för t ex barn där bak. Se länk:
Fyra hjul är fler än tre – Ecoprofile
Intressant. Problemet är väl att man varken blir cyklist eller billist utan något mittemellan. Cyklister blir förbannade om man täcker upp hela cykelbanan och billister för att man är i vägen och bromsar upp i trafiken. Såg en velomobil i Paris, det verkar grymt kul.
Intressant hur man nästan omedvetet i ett skede av livet anpassar sig till ett liv med eller utan bil. När vi ville ha större lgh flyttade vi (utan bil) från tbaneförort till en annan tbaneförort lite längre ut på linjen (Hägersten-Fruängen) fast med ännu bättre kommunikationer och inget berg att forcera med cykel. Våra kompisar (med bil) flyttar till villaområde utan minsta matbutik, knappt några bussar och flera kilometer till pendeltåget. Sen är man liksom fast…
Det är som med min brorsa. Han är grymt störd på sin bil och dess utgifter men där han valt att bo med tre ungar och en fjärde på g, så funkar det inte. I vissa fall måste man välja bostadsort efter livssituation om man vill fortsätta sitt bilfria liv.